Teenage Dream

Galet kallt ute, trots att det är början av September.. *hutter* Och ser en massa folk som bara har tjocktröja på sig, fattar inte hur dom överlever.. Men det är bara att vänja sig, och sen bara förlika sig med det faktum att jag kommer frysa fram till våren nu.. :D

Påväg till jobbet, för ovanlighetens skull.. ;) Har bara drygt sex arbetsdagar kvar innan det är dags för nästa äventyr.. Så sjukt spännande med nya utmaningar!!

Händer i helgen då? Jaa du, ingen aning.. Problemet när man jobbar såna tider och så fysiskt påfrestande som jag gör är att man verkligen är helt slutkörd när man stämplar ut och när jag väl kommer hem så orkar jag oftast inte mer än att skypea med Olof..

Och när man är konstant trött så är helgen som himmelriket, då jag slipper ställa klockan och faktiskt kan sova lite längre.. (Även om jag ändå vaknar vid sjutiden galet pigg, sovmorgon! ;) ) Men imorgon tänkte jag städa och tvätta, iaf en del. Olof kommer ner (vet inte hur många gånger jag skrev upp, innan jag fick det rätt.) veckan efter nästa för en studieresa, och ska stanna i nästan en vecka! Wehooo!

Så förutom kylan så är allting toppen! Första året på mycket länge där jag känner att hösten och dess mörker inte är tungt faktiskt! Bring it!

Imse vimse…

Gårdagen började riktigt bra och jag var på gott humör på jobbet och allt kändes grymt.. Sen ringde Allan och sa att mamma var på SÖS och det var nåt med hjärtat.. Stack från jobbet, såklart, men påväg till sjukhuset så ringde Allan igen och berättade att dom gjort alla tester och att faran var över. Det var axlarna som gjort att allt det andra inte orkade.. :/ Jävla axlar! Blir arg när jag tänker på det ibland.. Mamma som var sjukt orädd och gjorde en massa coola saker. Det var alltid hon som övertalade oss barn att åka de läskigaste grejerna på grönan, kommer aldrig glömma när vi var på skara sommarland en sommar när jag var liten och mamma helt plötsligt bestämde sig för att hoppa bungee jump.. Haha! :D Hon är fortfarande lika cool, men är så himla begränsad av axlarna.. Får hoppas att dom gör nånting nu så hon får det bättre för såhär funkar ju inte..

Så efter att Allan ringde andra gången befann jag mig halvvägs mellan jobbet och SÖS, och kände mig på tok för uppstressad för att åka tillbaka och fortsätta jobba som om inget hänt, så jag åkte hem. Tog en kort avstickare till liljeholmen, och hittade en höst/vinterjacka för 299 spänn.. Som hittat! Sen köpte jag ett par saker på akademibokhandeln, braattha saker till nya jobbet och så.

Kvällen bestod av skype med olof och allmänt såsande.. Märkte dock av att kroppen varit väldigt pressad under en kort stund för när jag skulle sova så drömde jag om att tusentals små spindlar attackerade mig.. Och ni som känner mig vet hur mycket jag älskar spindlar.. :/ Vaknade alldeles kallsvettig och dan, men kunde sen somna om så småningom. Resultatet är dock att jag känner mig väldigt trött, trots att jag sovit en massa timmar.. Men men, bara sju arbetsdagar kvar med den här dygnsrytmen.. Yaaay! Hörs senare, peace out sålänge!

Ye to the ah!

Jag fick jobbet! Hon ringde igår när jag var påväg hem.. Börjar den 13e så bara åtta arbetsdagar kvar på bokbonderiet.. Sen är det slut på att klockan ringer 0450, kommer förhoppningsvis tillochmed ha ork att hitta på saker i veckorna. Visst att jag får gå ner lite i lön, men det är det värt. Har tyckt det har varit riktigt kul att jobba på bokbonderiet också, missförstå mig rätt.. Men när konkursbeskedet kom så började jag fundera på riktigt på att det kanske inte var för mig, i långa loppet.. Har känt av det i kroppen, att den inte riktigt varit med på noterna..

Ska bli så spännande, att få sätta tänderna i en massa nytt!! :)

Det är nog som mamma sa precis när jag fick reda på att vi skulle bli uppsagda, och att ingen visste (och fortfarande inte vet) om det skulle komma in en ny ägare.
”Allt händer av en anledning, du löser det här. Det löser sig alltid, på nåt sätt.”
Hon är klok min käre mor!

Solen lyser och det är en fin höst(?)morgon, inte alltför kallt och jag känner att allting nästan är i fas igen.. Underbar känsla.

Träsmak deluxe

Då var jag tillbaka i huvudstan igen efter en avstickare uppe i Örnsköldsvik.. Händelserik helg, med kungabesök och lite allt möjligt.. :D Helgen började i fredags med en arbetsintervju, som jag tror gick jättebra. Kan ju aldrig veta sånt helt klart, men det kändes jättebra som sagt och skulle inte ha något emot att jobba där. Dom skulle höra av sig i början av veckan, så det är bara att hålla tummarna.. Sen efter det så åkte jag in till cityterminalen där jag hoppade på bussen som skulle ta mig upp till mannen min. Sju timmars bussresa gick förvånansvärt snabbt och lite mer än kvart över tolv så var jag så äntligen framme.. Lördagen spenderades med diverse pill och fix i Olofs lägenhet plus invigningen av Botniabanan, den nordliga delen. Kungen var där. EMD var där. Vi var där. :) Den södra delen som kopplar ihop Övik med Sundsvall öppnar augusti nästa år, så då kan vi åka snabbtåg när vi ska till varandra. Yay! Men fram tills dess så funkar buss och flyg alldeles utmärkt.

Sitter på tunnelbanan nu, på väg till jobbet. Förvånansvärt pigg faktiskt med tanke på resan jag precis gjort, men har känt den här helgen att min kropp säger ifrån mer och mer till jobbet på bokbonderiet, så fort jag slappnar av så vill kroppen sova, och har haft redig huvudvärk ett par gånger i helgen också. Inte kul alls. Vill ju inte spendera den tid vi har tillsammans med att sova, så det känns som att ett byte av arbetsplats inte hade varit det sämsta man kan tänka sig. Men vi får se vad som händer!

Idag börjar Olofs skola, så jäkla spännande att se hur han kommer utvecklas musikaliskt de närmsta två åren.. Vet att det kommer gå grymt bra, och hoppas på att kunna bli hemmafru relativt snart.. :D

Nu ska jag ut i regnet här snart, men hoppas ni får en bra måndag allesamman!

Tankekraft

Ibland funderar jag på hur människohjärnan egentligen funkar, och vad som försigår i det skruvade undermedvetna. Jag har alltid haft problemet med att jag tänker på tok för mycket och drar saker lite väl långt i mitt ”stilla” sinne, på gott och ont ska tilläggas, för ibland är det riktigt hjälpsamt också. Men långt ifrån alltid.

Är så sjukt tacksam för att jag är tillsammans med en man som är rak och ärlig, dels självklart för att det är schyssta egenskaper hos någon man vill leva med, och sen också av den anledningen att jag tidigare haft förmågan att ifrågasätta mitt egenvärde och min ”förtjänst” av saker. Men har, tack vare hans raka förhållningssätt till saker och ting lärt mig att tänka klokare och fattat att det helt enkelt är som så att han är tillsammans med mig för att han älskar mig och vill vara det, och om den dagen tråkigt nog skulle komma när han inte känner så längre, ja då skulle han säga det. Inte svårare än så.

Och tack vare detta så har de ”värdelösa” dagarna, där jag redan när jag slår upp ögonen känner mig liten och ovärdig i allmänhet, inträffat väldigt mycket mer sällan. Och när de, som idag, ändå kommer så går det lättare att skaka av mig känslan, iaf nästan till 100%. För även om jag gått ner alla dessa kilon, så finns fortfarande tjocka, osäkra Tommy, kvar, och ibland så hittar han fram.

MEN, då påminner jag mig om att jag har en grym pojkvän jag älskar ofantligt mycket, och som älskar mig tillbaka, en lägenhet jag trivs i (även om jag verkligen behöver plocka iordning, det är inte smutsigt, ska tilläggas, bara mycket grejer precis överallt), ett jobb med schysst lön (håll tummarna för mig den här veckan), och sist men inte minst, underbara vänner (ni vet vilka ni är), som jag förvisso träffar alldeles för sällan pga jobbet just nu, men som jag självfallet ändå uppskattar massor!

Kärlek till alla som förtjänar det! <3

Between Sheets

Nej men tjenare! Då var det måndag igen, så även denna gång… :) Det mest positiva med att det är måndag just denna vecka är att jag kan sluta vara sneaky (om en sak iaf) och berätta vad jag gjort i helgen. Som några av er vet så var jag och Olof i London i början av augusti, och sen så var han några dagar hos mig innan han åkte tillbaka till de norrländska skogarna.. Vi hade först planerat att träffas kommande helg, alltså den sista i månaden, men kom på att det var den helgen han skulle flytta ner till övik, så det skulle dröja minst en vecka TILL innan vi fick ses vilket inte alls kändes optimalt! Så jag, med hjälp av svärföräldrar och AK, fixade resa upp till Luleå nu i helgen. Detta blev klart redan förra helgen, och jag är sjukt stolt över att inte ha avslöjat nånting alls! :D

Så efter att ha motstått viljan att berätta vad som komma skall så satte jag mig i fredags morse på ett plan upp till Luleå. Väl där så mötte Olofs far mig och vi for till Kalix. Under den dryga timmen vi åkte så kollade jag frenetiskt Facebook för att se om han vaknat. När vi kom till deras hus så smög jag in till min sovande man och satte mig på sängkanten och sa godmorgon lite lätt.. Önskar att jag kunde visa hans ansiktsuttryck när han förstod att det inte var en dröm.. :)

Så där har ni min helg. Full av kärlek och mys.

Indestructible

Halvvägs igenom veckan nu, veckan som känns lite lite längre än vanligt. Men tror det beror på att jag jobbade extra i söndags. Allt är lite osäkert på jobbet just nu, men utgången låter olika beroende på vem man pratar med. Vi får se helt enkelt, än är det inte orsak för total panik.

Snart är det dags att ge sig ut på äventyr, hemligt sådant. Men SNART så. Återigen känner jag mig nöjd att jag faktiskt kan hålla mig den här gången. :D

On a side note:
Måste verkligen ta tag i tvättsituationen hemma också, och helst innan fredag. Skulle tvättat i söndags, men var helt enkelt för trött när jag kom hem från jobbet. Men men, får antagligen vila ut mig i helgen.

Nu kom mina kollegor på tåget, så ska försöka vara social, även om mitt morgonhumör mer är, ”prataintemedmig” än socialalisa.

Hörs!

This is my life

Så blev det måndag igen, även denna vecka.. Sitter på tåget påväg mot jobbet.. Igår när jag kom hem var ju planen att vara huslig, vilket gick sisådär.. Ehm, vem försöker jag lura? Jag somnade en halvtimme typ och sen tog jag det lugnt resten av kvällen. Men kändes som att jag behövde det faktiskt.

Tänkte på en grej nyss, att jag tycker det är lite coolt hur man kan ställa om dygnsrytmen så som jag gjort. Jag menar, har ju, nästan hela mitt yrkessamma liv jobbat kväll/natt.

Åhåhåhå vad jag skulle vilja berätta diverse saker, men snart så! ;)

Nu orkar jag inte skriva mer, ska försöka ladda lite med musik innan allvaret börjar. Hoppas alla får en bra måndag!
LTMSYF

Söndagsfilosofi

Sitter på tunnelbanan påväg till jobbet, ja jag är väldigt medveten om att det är söndag, vilodag och allt det där. Men dom frågade i torsdags om jag kunde jobba idag, och det passar alldeles utmärkt att jobba lite extra såhär på en söndag. Visst, hade inte sagt emot många gånger om jag fått ligga kvar och sova lite till.. Mina grannar hade förfest deluxe igårkväll, vilket bland annat innebar att dom skrek:”Yeeeaaah!” på massa olika sätt i ungefär en halvtimme.. Vid halv tolv så åkte dom hemifrån, så då blev det lugn och ro. Men tror ni det slutar där? Nej men visst, vaknar till vid 0330 av att det låter som att någon har ett allvarligt bråk med en dörr… Grannen tröttnade dock snabbt, eller så vann dörren, who knows? Tyst blev det iaf, inte en sekund för tidigt.

En ganska rolig grej med att åka kollektivt såhär på morgonkvisten är ju alla människor som är påväg hem i olika stadier av fylla. Alltid kul att kolla på folk, och blir ännu lite roligare när man är nykter och andra fulla. Förutsatt att man får iakta på håll förstås. :D

Nej, nu ska jag lyssna på lite musik och försöka att inte somna. Ha en grym söndag!

I’m amazed by you..

…såhär på morgonkvisten… Har visst varit urusel på att blogga igen, sorry… :D Men den senaste veckan har prioritering inte legat på vare sig dator eller bloggande.. Det har varit total fokusering på att bara njuta av sällskapet och min semestervecka.. Resten av veckan sen mitt senaste inlägg gick bra, den blev lång, men gick i slutändan bra. Fredagen flög förbi och snart så var jag så påväg, äntligen, till Kalix och Olof. Tog flygbussen ut till Arlanda och lyckades efter lite schabblande checka in på min flight. Sen så satte jag mig och lyssnade på musik och väntade på att tiden skulle gå. Under tiden så lekte jag lite Iphone-doktor, både Verah, Max och Anna-Karin hann ringa mig ett par gånger under den timmen jag satt där och fråga om hjälp med sina telefoner. Lite kul att dom ringer mig, och kan jag så hjälper jag självfallet till!

Hade varit (vad jag trodde) smart och checkat in via mobilen redan dagen innan och valt en plats som jag tyckte verkade bra, men när jag sitter där i lugnan ro och läser tidningen så uppenbarar sig den största ursäkt för man jag sett på länge. Okej, kanske liiite överdrivet, men kan säga såhär: FÖRLÅT till alla som var tvungna att sitta bredvid mig när jag var fet. I vilket fall som helst så var en snorobekväm flygresa på lite mer än en timme PRECIS vad jag behövde efter veckan jag haft på jobbet. Hade ont i musklerna i händerna i fyra dagar, vilket kanske förklarar lite mer hur min dagsform var. (från jobbet alltså, inte flygresan.) Men eftersom jag visste vad som väntade när jag steg av flyget så var det lätt att uthärda. :) Dagarna uppe i Kalix var verkligen helt underbara, jättemysigt att få lära känna Olofs familj och se vart han bott och växt upp.
I tisdags så flög vi ner till Stockholm och hann precis dumpa våra saker hemma hos mig innan vi drog iväg hem till mamma och allan för middag. Anade oråd på en gång när mamma lite i förbifarten väser: ”Håll masken!” så fort vi kommer in genom dörren. Sen när hon kom in med ”maten” så bröt jag ihop, kunde verkligen inte hålla mig. Roliga som dom är så tänkte dom skojja lite med Olof och förberett snittliknande mackor med ketchup, senap och pasta på. Men ”problemet” är bara att jag är tillsammans med en väldigt väluppfostrad karl, som dessutom är härdad och inte tycker mycket är konstigt, så han tänkte nog inte över det hela så mycket. Efter en kort stund så kunde inte heller mamma hålla sig och avslöjade ”skämtet”. En icebreaker var det ju iaf.. Haha!

London får bli ett separat inlägg, men kan iaf säga att det var helt jäkla amazing. Sen så säger dom ju att om man vill kolla om det är ”på riktigt” så ska man göra en resa tillsammans, eftersom det lätt kan uppstå situationer där irritation uppstår när man är på okänd mark tillsammans. Men kan med handen på hjärtat säga att jag inte en enda gång under hela den här tiden känt nåt annat än kärlek. (Ska tillägga att det funnits gott om tillfällen när man om man velat hade kunnat sura till, men icke sa nicke.) Och ni som känner mig förstår att det är gaaanska major.

Men det är som jag sa till Olof, det är ju liksom han som är DEN. Så enkelt är det.

Vi kom hem i söndags, ganska sent, och vi var båda väldigt väldigt trötta, så hela måndagen spenderades med att kolla teve/film och bara vara. Anna-Karin kom förbi med sushi också, vilket inte bara var väldigt snällt. Dessutom var det nog tur, eftersom ingen av oss var i form att ta oss någonstans.

Sjukt nöjd semester och känner mig konstigt nog peppad att jobba igen. Har lite annat på g, som jag inte kan skriva om än, men äntligen händer det lite på den fronten också, om man säger så. ;)